He say's there's gonna be a ball and I hate that fucker most of all!

2006. Jag fyllde 17 år. Jag hade nyligen börjat gymnasiet när jag en dag gick in på Rocks i Kalmar och bestämde mig för att köpa en skiva. Så såg jag det där namnet där i hyllan. Jag kände igen namnet enbart genom hans musikvideo som jag sett på den där konstiga svenska independent tv-kanalen Big-TV några gånger de senaste veckorna. Då hade jag ingen aning om att han redan lirat komp-gitarr åt en av mina stora favoriter.

Ända sen jag den kvällen kom hem till mitt pojkrum, slängde skivan i min CD-spelare och krämade upp volymen har jag älskat Timo Räisänens andra skiva I'm indian. Balansen mellan de hjärtekrossande baladerna och den vilda upptempo poppen. Texten till Mr.Saturday. Refrängen i Let's Kill Ourself A Son. Och så Fear No Darkness, Promised Child.

Fear No Darkness, Promised Child